De tycker att jag ska börja blogga igen… tycker ni det?

Sommaren 2006

(Klicka på bilden för att se animationen om den inte fungerar i inlägget)

bräcklig är tiden
snar förbi
burit
ömsom burits
intill given fri
I denna skymning kommen
passerat
vandrat långt
älskats flerfaldigt
älskat mångt
väldigt är livet
slutet given finns
sörj ej blott gläds
för evigt minns

(klicka på bilden för förstoring)

När min värld är skapad av lögn
och orden är stulna
det osynliga är påtagbart
förenas min vilja med oförmögenhet att motstå

för när tiden är gjord av snö
och resten av drömmar
vet bara du
vad mina önskningar innebär

-Saga

Deep in woods enchanted
In forests enthralled
In darkness bewitched
My gaze her beheld

Lamia lay down
Gently on her knees
Silently listening
To whispers of trees

Respiring stardust
Gathering poppy wreath from air
Secretly wishing
That her knight was there

Lamia, Lamia
Ethereal as summer cloud
Now on your knees
Subdued and bowed

Libertine Lamia
Dainty as fairies kiss
Why on the ground
What inflicted this?

She looked upon me
Serene and allay
Flickering her eyelids
Looked away with delay

Responded calmly
The knight is my fate
Until he arrives
I will wait

Sweet Lamia
Fragile yet fair
Arise to your feet
I said with despair

In these woods
All creatures lure
Abiding to pray
On angels so pure

Come, come my love
Divorce the moss
Down there is none
But sorrow and loss

Stand up tall, emerge
Look from above
In this horrible darkness
You’ll never identify love

Should you decide to linger
And wait for your king
You’ll risk never more
Hearing butterflies sing

The choice you have
Is between love perhaps
And loosing life itself
In spellbound deathtraps

Lamia, porcelain skinned
Glanced at the sky
Whispered soundly
With dreamy but teary eye

Should I face the choice
Between love and life
Still would I prefer love
And to be the kings wife

For existence and breath
Enchanting as may be
Lacking viability and love
Is none but deficiency

Life without love
Is an empty frame
A colorless painting
And darkness all the same

If he comes along
If I see the knight
Kneel before I shall
For him in armors bright

Luminous Lamia
Stand up, arise
For what if he comes
But he comes in disguise?

What if, frail Lamia
The knight you kneel before
Is wearing an armor
But is a fox, nothing more

How can you tell
Predator from pray
How would you trust
The words he say

Therefore child
Please hear me, rise, stand
If you kneel before a fox
You will die by his hand

On ground I shall be
Was Lamias reply
For the true test of love
Not even death can deny

The truth lies there within
When he comes passing by
Glazing down at me
Watching me cry

Should he be real
If he’d truly be a knight
Would he be my king
And surely the right

Reach for me he would
Seize me by the hand
Not leaving me on my knees
And help me up to stand

-Saga

soldat i december
förklädd i orange
döljer snölösa vintrar
rodnadens bräcklighet

kronblad av ljus
grönska från hoppets trädgård
nöjer sig med droppar
blir bara nöjd med havet

en silversaga
i yvig röd päls
täcker stjälkens dans
i blåstens skri

praktfull mask
bemantlar vallmons skörhet
lejoninnan du ser
är bara lånad

-Saga

(klicka på bilden för förstoring)

***

Sommaren

är till ända liksom det korta livet

av en dagslända

kan inte förändra och inte heller vända tillbaka

för när broar är brända är det omöjligt

att återvända

inte slutföra

inte fullända trots skriet

vad som är givet kan inte

återsändas invända är övertaligt

såsom båtarna i hamnen

endast

täcka över

blott inse

inåtvända och

låta det hända.

-Saga

ovanför sländornas dans
under dina ögons regn
i stundernas minuter

min sagolika dröm
sommarens omslag
fotografiet i ramen

blir bestående

bakom min nattliga gråt
framför sällhetens axlar
i världens tidlöshet

mina önskningars fågel
veken till mörkrets ljus
i min kärleks himmel

hörs endast din sångs vingslag

i mina förhoppningars bok
på dina tankars brev
i handlingars oändlighet
min tystnad av glas

spräcks av din ljudlöshets eko

-Saga

hon brister
för varje frostat andetag

cirkusens dansare
har fallit i luven på varandra
diamantformade kristaller
faller över kall mark

leker de, eller är det allvar?

mina drömmar
förkroppsligade av henne

hon når alla moln hon sträcker sig efter

införlivad i hennes målade ansikte

när hon sedan ramlar

färgen rinner
med hennes tårar

skördar nya sår, nya vårar

- Ali Dorani

Gå

men kom ihåg

att i världen

är det endast den gode som dör

men det är också densamme

som i slutändan

håller månen i sin hand

-Saga

…så du kan bära mig.

Där leken tar slut

tar spelet vid

och jag

jag är fortfarande

prinsessa

-Saga

(Klicka på bilderna för förstoring)

(klicka på bilden för förstoring)