De tycker att jag ska börja blogga igen… tycker ni det?
Postat i Bilder | 1 kommentar »
Postat i Bilder, Poesi & prosa | 1 kommentar »
När min värld är skapad av lögn
och orden är stulna
det osynliga är påtagbart
förenas min vilja med oförmögenhet att motstå
när jag lagt Vilja i vindens händer
och placerat Bestämma i blåstens barm,
illusionen bildar en figur av rök
förväxlas mina tårar med smärta
för när tiden är gjord av snö
och resten av drömmar
vet bara du
vad mina önskningar innebär
-Saga
Postat i Poesi & prosa | Lämna en kommentar »

Deep in woods enchanted
In forests enthralled
In darkness bewitched
My gaze her beheld
Lamia lay down
Gently on her knees
Silently listening
To whispers of trees
Respiring stardust
Gathering poppy wreath from air
Secretly wishing
That her knight was there
Lamia, Lamia
Ethereal as summer cloud
Now on your knees
Subdued and bowed
Libertine Lamia
Dainty as fairies kiss
Why on the ground
What inflicted this?
She looked upon me
Serene and allay
Flickering her eyelids
Looked away with delay
Responded calmly
The knight is my fate
Until he arrives
I will wait
Sweet Lamia
Fragile yet fair
Arise to your feet
I said with despair
In these woods
All creatures lure
Abiding to pray
On angels so pure
Come, come my love
Divorce the moss
Down there is none
But sorrow and loss
Stand up tall, emerge
Look from above
In this horrible darkness
You’ll never identify love
Should you decide to linger
And wait for your king
You’ll risk never more
Hearing butterflies sing
The choice you have
Is between love perhaps
And loosing life itself
In spellbound deathtraps
Lamia, porcelain skinned
Glanced at the sky
Whispered soundly
With dreamy but teary eye
Should I face the choice
Between love and life
Still would I prefer love
And to be the kings wife
For existence and breath
Enchanting as may be
Lacking viability and love
Is none but deficiency
Life without love
Is an empty frame
A colorless painting
And darkness all the same
If he comes along
If I see the knight
Kneel before I shall
For him in armors bright
Luminous Lamia
Stand up, arise
For what if he comes
But he comes in disguise?
What if, frail Lamia
The knight you kneel before
Is wearing an armor
But is a fox, nothing more
How can you tell
Predator from pray
How would you trust
The words he say
Therefore child
Please hear me, rise, stand
If you kneel before a fox
You will die by his hand
On ground I shall be
Was Lamias reply
For the true test of love
Not even death can deny
The truth lies there within
When he comes passing by
Glazing down at me
Watching me cry
Should he be real
If he’d truly be a knight
Would he be my king
And surely the right
Reach for me he would
Seize me by the hand
Not leaving me on my knees
And help me up to stand
-Saga
Postat i Poesi & prosa | 3 kommentarer »
soldat i december
förklädd i orange
döljer snölösa vintrar
rodnadens bräcklighet
kronblad av ljus
grönska från hoppets trädgård
nöjer sig med droppar
blir bara nöjd med havet
en silversaga
i yvig röd päls
täcker stjälkens dans
i blåstens skri
praktfull mask
bemantlar vallmons skörhet
lejoninnan du ser
är bara lånad
-Saga
Postat i Poesi & prosa | Lämna en kommentar »
(klicka på bilden för förstoring)
***
Sommaren
är till ända liksom det korta livet
av en dagslända
kan inte förändra och inte heller vända tillbaka
för när broar är brända är det omöjligt
att återvända
inte slutföra
inte fullända trots skriet
vad som är givet kan inte
återsändas invända är övertaligt
såsom båtarna i hamnen
endast
täcka över
blott inse
inåtvända och
låta det hända.
-Saga
Postat i Bilder, Poesi & prosa | Lämna en kommentar »
ovanför sländornas dans
under dina ögons regn
i stundernas minuter
min sagolika dröm
sommarens omslag
fotografiet i ramen
blir bestående
bakom min nattliga gråt
framför sällhetens axlar
i världens tidlöshet
mina önskningars fågel
veken till mörkrets ljus
i min kärleks himmel
hörs endast din sångs vingslag
i mina förhoppningars bok
på dina tankars brev
i handlingars oändlighet
min tystnad av glas
spräcks av din ljudlöshets eko
-Saga
Postat i Poesi & prosa | Lämna en kommentar »
hon brister
för varje frostat andetag
cirkusens dansare
har fallit i luven på varandra
diamantformade kristaller
faller över kall mark
leker de, eller är det allvar?
mina drömmar
förkroppsligade av henne
hon når alla moln hon sträcker sig efter
införlivad i hennes målade ansikte
när hon sedan ramlar
färgen rinner
med hennes tårar
skördar nya sår, nya vårar
- Ali Dorani
Postat i Bilder, Konst, Poesi & prosa | Lämna en kommentar »
Gå
men kom ihåg
att i världen
är det endast den gode som dör
men det är också densamme
som i slutändan
håller månen i sin hand
-Saga
Postat i Poesi & prosa | 1 kommentar »
Där leken tar slut
tar spelet vid
och jag
jag är fortfarande
prinsessa
-Saga
Postat i Poesi & prosa | Lämna en kommentar »














































